Störda feberdrömmar

15 augusti, 12:52

Tjolahopp! Fortfarande sjuk, men mår lite bättre än igår. Haha, mina feberdrömmar är ju goa. Drömde först att mina knän växte ihop, så jag fick hoppa jämfota. Sen vaknar jag i panik och det enda jag tänker är att jag måste köpa nya strumpor. Herregud.
 
Har drömt rätt sjuka drömmar hela veckan.
Det började med att jag drömde att jag hade fyllt år nyligen, och lagt mina födelsedagspengar i ett kuvert hos mamma. Sen kom jag dit en dag och rotade igenom min skrivbordslåda, och hittade kuvertet - som innehöll fucking 6OOO kronor. Det första jag tänkte i drömmen var: "åh gud vad bra, nu har jag råd att köpa de dyra öronpropparna av silikon som jag såg på apoteket!".
 
Därefter drömde jag att jag skulle åka utomlands med Max i 2 veckor {bara för att Fia skulle utomlands i två veckor, så jag hade tänkt/pratat om det mycket på kvällen}. När jag sitter på planet - i luften - kommer jag på att jag glömt mina p-piller. Hahaha, fattar ni ångesten? {Och det handlade inte om att jag inte kunde ha sex med min pojkvän, utan det handlade om att man inte bara kan sluta äta p-piller hur som helst, för då får man nån mensliknande blödning som kan vara i 2-4 veckor... Uääh, haha!}
 
Sen drömde jag den sjukaste drömmen. Ever.
Jag drömde att klockan var 1 på natten, och jag var ensam hemma med Emmie, som var typ 7 år yngre i drömmen än vad hon är på riktigt, så jag hade passat henne. Pappa kom hem och gick in till Emmie, pratade lite med henne och sen skulle han gå och lägga sig. Jag sa "Sofia kommer hit en stund, men hon stannar bara till 4-tiden" {på natten alltså}. Pappa bara "jaja, var tysta bara". När Sofia hade kommit fick vi för oss att vi ville ha dit Kenell, så vi smsade honom och han sa att vi skulle möta honom vid centrum. Helt plötsligt var vi i Lindsdal. Vi rusade ut på gatan {för då bodde jag fortfarande i huset} och sprang hela vägen till busshållplatsen vid stora vägen. Sista sträckan blev lite som på tv-spel när man får sån där sjuk jävla turbo, så vi kunde inte stanna. Så jag tog Sofia i ena armen, sen kastade jag mig på knä och högg tag i en stolpe så att den stannade oss. Vi gjorde värsta märkena i asfalten och mitt ena knä blev helt köttat, så det bara rann blod efter mig. Men jag var lika glad ändå. Helt plötsligt var Sofia inte Sofia, utan hon var Louice. Jag bodde precis i änden av Lindsdal förut, så min hållplats är den sista = det är helt öde där. Men i drömmen var det värsta stationen med både tåg, bussar och spårvagnar. Helt plötsligt stod Amanda {min och Louices barndomskompis} bredvid oss och grät, medan hon filmade spårvagnen som kom inrullande. Jag frågade varför hon var ledsen, och hon bara "Camilla har ju fått en bebis, det är så fint!". Camilla är min mammas barndomskompis. Hon är väl 45 eller något precis som mamma och har barn i min ålder. När spårvagnen stannade hoppade Camilla ut helt blåslagen på kryckor {men utan bebis}. Hon fick syn på mig och sa "hej, vad roligt att se dig! Hälsa mamma. Och vilken söt flickvän du har!!". Jag bara "tack, jag vet", för då var jag inte tjej utan kille, och min flickvän stod bredvid mig {men jag såg aldrig hennes ansikte}. Sen var jag Sofie igen, och Louice var Louice. Alla tåg, bussar och spårvagnar körde iväg och Kenell var ju inte på någon av dom, så Louice ringde honom. Hon la på, och sa att han skulle gå till oss från Lindsdals centrum {tar typ 2O-25 minuter, men i drömmen tog det bara några sekunder}. Direkt där efter såg vi honom komma gående borta på vägen - bara det att han inte såg ut som sig själv. Han var min ena moster, fast det var ändå han. Om ni fattar. När han kom enda fram till oss så var det helt plötsligt min moster, och då ploppade min morbror upp bredvid henne. Sen gick vi hem till pappa som hade kokat kaffe och bakat bullar. Observera att klockan var typ 2-4 på natten. 
 
Såhär drömmer jag! Haha. Pufss!
 
 

Lämna kommentar